Jag möter Dragan Miljkovic och sommarjobbarna i en källare på Kullborg. Utanför vräker sommarregnet ner. Såna här dagar städar de källarutrymmen och snyggar till i soprummen. Annars är det ogräsrensning i bostadsområdena som gäller.
Det här är Dragans fjärde dag med sommarjobbarna. Han är anställd som arbetsledare fram till mitten av augusti medan sommarjobbarna jobbar i grupper och avlöser varandra efter tre veckor.
– Jag tycker de jobbar på bra allihop, säger Dragan. Det är svårt att kräva att de ska ha samma kunskap och tempo som någon som har jobbat med det här i 30 år.
Han ger ett vänligt och lugnt intryck. Det finns inga problem. Allt verkar vara möjligt och går att lösa. Han berättar att visst är sommarjobbarna där för att göra ett jobb. Men lika mycket är de ute på sin första arbetsplats för att känna på hur det är att jobba. Därför gäller det att hitta en bra balans mellan stöttning och krav.
Inga pekande, sura gubbar
Sommarjobbaren Sara Andersson passerar förbi i korridoren och jag passar på att fråga henne vad hon tycker om jobbet.
– Jag trodde det skulle sitta en sur person och peka och säga ”gör det där och det där” och sedan gå och dricka kaffe.
Jag skrattar till. Den beskrivningen hade passat in exakt på det första sommarjobbet jag själv hade.
– Kompisar har sagt att det kan vara så, fortsätter Sara. Men så är det inte här. Dragan jobbar med oss och gör samma sak som vi gör. Han skäller aldrig ut oss utan gör bara jobbet roligare.
Det märks att Dragan har erfarenhet från lagsporter och är van att jobba i grupp med andra. Han har bland annat arbetat på en fritidsgård, med lokalvård och som en alltiallo-kille på ett företag i Norrköping.
– Under de första dagarna fick vi en utskällning för att vi missade att rensa ogräs på ett ställe, säger han. Annars har det bara varit beröm från hyresgästerna. De går förbi och säger att de är så glada över att det är ungdomar ute i områdena och gör det fint. Vi har till och med blivit bjudna på glass.
När vi går från ett soprum till nästa så verkar regnet lätta. Snart är det dags att byta ut sopborstarna mot bygelhackorna – långa skaft med en metallring längst ner, som används till att få upp ogräset.
Innan vi skiljs åt frågar jag sommarjobbaren Emil Graichen vad som är bäst med jobbet. Det glimmar till i ögonen på honom innan han skiner upp och säger: ”Att tjäna egna pengar.”